I tystnaden

Det är en tidig och kall morgon.
När vi möts där solen går upp.
Jag och en okänd kvinna,
 som vaknar av att jag nästan kliver  på hennes sovplats.

- Förlåt, ropar jag!
Jag såg dig inte.
Hon stirrar på mig, avvaktande,
men spricker upp i ett leende när hon ser pälsbollen.

- Vill du ha lite kaffe undrar jag.
En avvaktande blick till.
Med en lätt nickning.

Jag häller upp en mugg åt henne.
Själv dricker jag direkt ur termosen.
Helt plötsligt undrar hon varför jag är där.
- Är du från soc?
- Nej, säger jag. Jag tänkte fota morgonsolen.

Hon klappar på pälsis.
Säger att det är vackrast lite längre fram.
- Där bland träden pekar hon.

Hon har rätt.
Det är så vackert att jag glömmer att fota.
När jag vänder mig om står hon där.
Alldeles bakom mig.
Vi ser solen gå upp tillsammans.
I tystnaden.
- Tack för att du visade mig platsen, säger jag.
Hon nickar igen.
- Du är välkommen tillbaka.
Jag äger ju inte det här.
Sover bara här ibland.
Är tacksamt att vakna i det vackra.

Hon säger det med en sån enkelhet.
Sover bara här ibland...
Dom blir fler och fler.
I den stora staden.
Som sover ute.
Är man som jag ute tidigt,
så ser man dom.
Inlindade i sovsäckar.

Som hon, kvinnan som delar med sig.
Som säger att hon är tacksam för att vakna i det vackra.
I kylan.
Som tackar för kaffet och sällskapet,
innan vi går vidare.
Önskar mig välkommen tillbaka.
Så mjuk, i sin ensamhet.

Hon såg det stora i det lilla.
Och hon lät mig vara med i det.
I tystnaden.
En stund, en tidig morgon.
Det är jag tacksam över.

Till er, mjukhet.
Kram Hannis













13 kommentarer:

Kolonilotta sa...

Den här berättelsen känns i hjärtat.
Så fint att du såg henne och visade värme och respekt. Viktigt, betydelsefullt och otrolig fint!
Sån som du alltid är! ❤
Kram och ha en jätte fin dag! :)

Flower of Fame sa...

Så godhjärtad du är. Du gjorde säkert hennes dag bara med din värme och att du bjöd henne på kaffe. Ha en härlig dag Kram Pernilla

Hemma på Sjuan sa...

Olika hur vi har det lottat här i livet... Så fint av dig att sällskapa med en kopp kaffe med henne. Kram

Marika sa...

<3

annika sa...

Vackert ❤️️

Mamma C sa...

En riktig fin stund för er båda.
Kram mamma c

House and Garden by Bia sa...

Så fint du skriver och beskriver soluppgången med en okänd vid din sida och
en kopp kaffe ;))
Här har vi plus 9 grader men ingen soluppgång har jag sett...för här är det mulet idag ;)
Kram till dej

Anonym sa...

Beundrar din förmåga att skapa respektfulla och mjuka möten! Det är en stor konst.
Kram
Gunilla

Anna S sa...

Så vackra bilder av en mycket vacker plats! Jag tycker också mycket om hur du skapar/ är i respektfulla möten. Det att inte bli rädd för om något är annorlunda från hur det ' brukar vara'. Eller kanske hur vi föreställer oss att det brukar vara. Jag försöker också ofta att möta andra med respekt. Så länge personer inte skadar andra så har de min respekt.
Gester som kan verka enkla kan betyda så oerhört mycket.
Minns själv att , när jag mådde som sämst och nästan inte orkade leva så sände min systers familjehemsmamma ett kasettband med inspelat från Beth Hart. Hennes låtar påminner mig mycket om hur det var då, känslorna som rivits upp, men i allt detta ett hopp om att någon brydde sig.
Jag tror mycket på att se människan. Eller iallafall göra sitt bästa för att göra det.

Har varit lite under isen med influensa i helgen men mår nu mycket bättre. Missade min systerdotters kalas, det var mindre kul. Men hon och jag ses snart hoppas jag.

Kram till dig! :-)

Therese sa...

For ett fint møte, for deg og for henne! Det må vært godt for henne å bli sett og få dele noe vakkert med ett annet menneske, og å få dele en kopp kaffe. Det kaller jeg en god start på dagen! Du skildrer møte så godt at jeg får gåsehud og blir både glad og rørt: vakre, vakre Hannis - du farger livet så fint!

Pia sa...

Det gör så ont att läsa om de som inte har tak över huvudet, att de blir fler och fler. Här i Varberg finns det några, men de syns inte. De gömmer sig långt inne i parkerna som finns i stadens utkanter.
Berättelsen gå rakt in, att få dela det vackra. Att välja just den platsen att sova på för att vakna i det vackra, så fin tanke, i en så tuff värld.
Mina tårar kommer lätt dessa dagarna, det är mycket som snurrar och de faller när jag tänker på hennes livsöde och lyckan att få en kopp varmt kaffe.
Fina du, önskar dig en fortsatt härlig vecka!
Kramen
Pia

Helén i Vilrummet sa...

Dina texter känns ända in i hjärteroten. Du är en människa med ett stort hjärta som ser det stora i det lilla, som bryr dig om och visar respekt. Jag önskar fler Hannisar i världen.
Kärlek
Helén

Helena sa...

Vacker berättelse om ditt möte i tidig morgon och soluppgång. Din berättelse kändes i hjärtat. Kram