Sotade vingar...

Det är så mycket i livet som spelar mindre roll.
Som vad andra tror och tänker.
Eller hur ytan ser ut.
Så säger hon min loppismadam.
När jag är där för en snabb kaffe.

Vi pratar om att börja om.
Hitta kraften i att vara den man är.
Och känna sig stolt över det.
Hon vet,
har gjort det otaliga gånger.

Hon säger:
- Tvivla inte på att dina vingar bär.
Dom är sotade, men bär det gör dom.
Så blinkar hon till med den skarpa blicken.
Säger det jag behöver höra.
Sotade vingar...
 en vacker liknelse.
Från dom där spåren av livet.

När jag traskar hem i snömodden,
så känner jag den där kraften.
I att vi egentligen inte en aning,
 om vilka vägar livet tar.
Vårat eget.
Det som vi har, här och nu.
Så länge jag är förankrad i mig själv.
Kan vinden ta mig vart som helst.
Då kan jag möta det jag möter,
och vara fri ändå.

Så i tanken,
fäller jag ut dom, vingarna.
Och skickar iväg önskan om kraft,
mod och stolthet.
I att vara den jag är.

Inte perfekt,
utan ganska operfekt.
Min egen person.
Med solglimtar, skuggspel och den rastlösa själen.
Visst är dom är sotade,
men bär det gör dom,
mina vingar.

Det räcker liksom, att vara i det,
 det som vi har, här och nu.
Något annat har vi egentligen inte en aning om

Till er,
mjukhet, oändligt mycket mjukhet.
Kram Hannis

Ps. Anna,S tack för dina fina ord om färgerna.
Jag trivs i det.
Känns varmare, hemma på något sätt.
Det väcker lust till mera kreativitet.

Förstår att lördagen blir en dag att bara ta det lugnt.
Skönt att säga nej när man känner tröttheten.
Vilan är viktig.

Precis som det där med att göra om ibland=))
Att skjuta runt på saker.
Hitta nya vinklar på det man har.
Blir som att utmana sig själv på ett enkelt sätt.

Hoppas att värken är bättre!
Kramen från mig och pälsis







13 kommentarer:

Mamma C sa...

En fin liknelse hon gav dig. För även om ens vingar är lite sotade. Kan man få mycket luft under dom och få en massa kraft att flyga högt igen.
Kram Mamma C

Bakom dörr nr. 11 sa...

Vackert, både text och bild.
Kram Pia

House and Garden by Bia sa...

Du skriver så fantastiskt poetiskt ;))
Det är som att läsa i en bok...
Det är vissa som kan skriva på detta sätt ;))...roligt !
Kramis bia

Flower of Fame sa...

Så vackert sotad och opefekt. Helt underbart. Dina fina vingar bär dig hur långt som helst. Ha en mjuk kväll Kram Pernilla

VisaLiza sa...

Fina tankar om vingar som bär trots att de varit med om svårigheter längs vägen. Att välja väg är onekligen inte det enklaste, särskilt inte om det gäller att bryta upp och börja om. Kräver ett särskilt mod för det tänker jag. Kanske krävs det att vingarna är lite sotade för att en skall våga. För då bär en med sig tillräckligt med erfarenhet. Kramar Liza

Ida här och nu sa...

Vilket vackert inlägg. Som alltid. Och tänkvärt. Du är så klok. Och din loppismadame likaså. Jag får alltid så mycket av dina inlägg. Tanker och känslor. Kram

Kolonilotta sa...

Det där var himla fint beskrivet om att gå vidare trots att Livet kantats av svårigheter.
Va fin bloggen har blivit förresten! :)
Ja. Innan också. Men roligt med lite nytt.
Ha en jätte fin dag vännen.
Här snöar det som sjutton.
Kram

Therese sa...

Ett veldig vakkert bilde og en skjønn sammenligning. Jeg er glad for at vingene dine bærer deg!

Jeg hadde ikke lyst til å gå i skogen i går, det er svært sjelden, men det var nesten slik at jeg bare dro hjem igjen. Da jeg hadde gått ett stykke kom jeg til en del av skogen som fikk meg til å tenke på Ronja og da tenkte jeg, og nesten ropte litt på deg og våren.


Myke, gode tanker Hannis.

Marika sa...

Sotade vingar. Sant och vackert! Kramar

HWIT BLOGG sa...

Sotade vingar...ja och ibland väldigt vingklippta också. Känner igen dina tankar. Ibland blir bara vägskälen man hamnar i lite för många! Att kika in på din blogg är en sann fröjd för själen, lite som en "klokbok"...
Stor go kram till dig,
Titti

annika sa...

Så vacker liknelse och ja, det gäller att vara förankrad i sig, då kan vi eller vinden ta oss vart som helst! Varma mjuka kramar

Pia sa...

Sotade vingar, vilken underbar liknelse. Men att de bär, det är jag säker på. Tilltufsad och lite vingklippt kan man ändå lyfta och känna hur kraften hjälper en att stiga.
Ikväll får du följa med mig igen in i trummans värld. Jag skickar energi och kraft som får dina vingar att lyfta ännu högre.
I innerlig mjukhet till dig <3
Kram
Pia

MariaM sa...

Att vara min egen person... Så fint! Och mina vingar, dom bär mig, verkligen. Igen. <3