Hallontjuvar...

Vi är två som går på kvällspromenad.
Jag och en granne,
I myskläder.

Helt plötsligt i allt pratande så inser vi att vi gått ganska långt.
Och hamnat i ett av stans finare villaområden.
Innanför ett staket växer hallon, stora hallon.
Vi tar några från en gren som hänger utanför.
Ljuvliga!

Och det är här någonstans som vi tappar impulskontrollen.
- Vi pallar några, säger grannen.
- Men sluta, säger jag.
Hon knyter sin hund i staketet och sen hoppar hon över.
Jag tänker i ungefär trettio sekunder och hoppar efter.
Eller kravlar är en mer sann beskrivning.

Två kvinnor fyrtio plus.
Vi drabbas av ett hysteriskt fnittrande.
Jag försöker kväva mig själv i min tröjärm.
Sitter på huk bakom en hallonbuske.
Med munnen full av hallon och ett fnissade som rinner över.

Då börjar pälsbollen prata...
Han gör det ibland, högt.
Samtidigt öppnas dörren till huset och någon kliver ut.
Jag tänker att jag har gjort många korkade saker i mitt liv.
Och blivit ertappad.
Men aldrig i hallonpallande.

- Peta till honom väser jag.
Grannen böjer sig fram och ska peta till pälsbollen,
och ramlar.
Inte ett graciöst fall.
Utan snarare som en bomb.

Jag bryter ihop.
Skrattar så jag tjuter, grannen står på alla fyra i lera.
Pälsbollen skäller, grannens hund börjar förstås också att skälla.
Personen i huset som klivit ut på verandan ropar:
- Hallå! Vad gör ni?

Det är nu vi båda slås av vilken parodi det här är.
Vi kommer att framstå som galna kärringar.
Jag börjar svettas lite.
Grannen viskar:
- Håll färgen!
Personen från huset visar sig vara arton-tjugo år.
Vi har inte bara blivit ertappade med hallonstöld.
Den som tagit oss på bar gärning skulle vi kunna vara mamma åt.

Han tittar på oss och flinar med hela ansiktet.
- Druckit lite för mycket, frågar han.
- Nej, nej, stammar jag.
Vi blev bara sugna på hallon.
Det gick lite för långt bara.
Den sämsta ursäkt jag någonsin stammat fram...

- Det är lugnt säger han, morsan är på semester.
- Dom måste plockas, ni får gärna ta lite.
Han går in och hämtar en varsin bunke åt oss.
Min granne väser:
- Vi sticker!
- Nu står du kvar, morrar jag tillbaka.

Han skrattar åt oss, gapskrattar.
Säger att det är kul att se att vuxna tappar det ibland
Men är väldigt trevlig.

Säger hej då och tillägger:
- Nästa gång är det bara att knacka på.

Jag skrattar hela vägen hem.
Åt min granne.
" Vi sticker"
Jag ylar fram:
- Trodde du att vi var med i en deckare?
Hon svara inte, hon är upptagen med att äta hallon.

Så, en sen kväll blev vi hallontjuvar.
Absolut inte rätt gjort,
 men så här dagen efter ganska kul.
Ertappade av en ödmjuk pojk.
Som lät oss plocka hallon med oss hem.
Livet kan vara sämre helt klart.
Och tydligen växer man aldrig ifrån busandet.

Kram Hannis



19 kommentarer:

Therese sa...

Ler høyt! Vidunderlige Hannis!

I dag har det ikke vært så lett å smile og le så denne teksten gjorde meg virkelig godt. Jeg syns jeg ser dere alle 5.

Håper du har en myk helg!

annika sa...

Underbart! Mera hallon och pallande åt folket!

Solsippan sa...

Så härligt!! Jag fnissade mig igenom hela texten <3 Kan absolut förstå känslan. Sist jag pallade något var fikon någonstans i Turkiet för några år sedan. Kändes helt rätt ända tills min syster ville sätta mig på plats när jag väl satt hemma i tryggheten igen. Men det var goda fikon...

Anna S sa...

Hahahaha!! Vad underbart, palla hallon från trädgård och bli ertappade! Det var bra väl att det ni blev påkomna av en yngling, när det skedde. Och att han var så ödmjuk och hämtade spänner till er så ni kunde plocka mer.
Kan verkligen förstå att du skrattade hela vägen hem. :-).
Jag pallade endel frukt och bär som barn och tonåring. Är för laglydig och räddhågad idag. Skulle vilja vara mer anarkistisk.
Jag är säker på att hallonen var goda och skrattframkallande att även äta. :-)

Stor kram till dig

Arja sa...

Halloj!
Vilket härligt inlägg, sitter och skrattar högt skall du veta.
Jamen visst måste man få vara lite "busig" trots åldern hihi och
kan tänka mig vad kul han tyckte det var & tänk när han berättar det för sin
mamma ;O) Ha d gott Kram Arja

Flower of Fame sa...

Sitter här och små skrattar. Kan se er framför mig. Väldigt komiskt faktiskt. Snäll han var som gav er fler hallon. Ha en fin kväll Kram Pernilla

MariaM sa...

Alltså...jag bara skrattar med dig, känner buset och det lite pinsamma, kunde nog varit jag också :) Vilket underbart inlägg och vilken intressant blogg!! Hittat dig via Annika på En aning om yoga. Återkommer garanterat.
Med varma hälsningar, MariaMonika.

HönaPöna sa...

haha... vilken härlig berättelse! Och ett fint möte kan jag tro.
Du skriver så fint om ditt liv!

Mamma C sa...

Det var det roligaste jag läst idag bland bloggarna jag kollat. Härligt när barnet finns kvar i en och det händer lite oskyldigt bus när man passerat 40.
Kram Mamma C

Anonym sa...

Vem kan motstå mogna hallon? Spontaniteten skapade också ett fint möte.Roligt med lite omvända roller. Alla kan leka. busa och vara generösa och förstående.
Kram Gunilla



Vem kan motstå röda mogna sommarhallon? Spontaniteten






Vem kan motstå mogna röda hallon? Spontaniteten gav både hallon och ett fint möte med lite omvända roller som visar att varken lekfullhet och bus eller förståelse och generositet hänger på ålder.
Kram Gunilla








Ljuva Drömmar sa...

Du är ju för underbar!! :)
Vilken gullig kille ni hade turen att palla hos o resultatet blev ju väldigt bra även om man ju självklart inte ska göra sånt ;))

Rost och rädisor sa...

Jag skrattar så både tårar och snor rinner! Vilken grej och så härligt berättat. Kändes nästan som jag också låg och rullade i hallonsnåret. Eloge åt ynglingen!
Palla på!
Anette

Anci sa...

Tack ! Tack för att du berättar det idag. Jag både ler och får tårar i ögonen. Tack för att du visar att det finns plats för lite god galenskap i världen och för att det finns underbara människor i världen, på olika sätt :)

Kramar
Anci

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Haha ja där skulle man varit med, kan
lätt tänka mig att frestelsen blev för
stor och ni hoppade in där. Mycket trevlig
kille ni fick träffa. Älskar dina berättelser
både roliga och ledsna.
Kramar/AM

Jennica... sa...

HAHAHAHAHA!!!!!
TACK för dagens gapskratt! Ni är väl för härliga!!
Jag kan liksom riktigt se er framför mig.....! :)

Helt underbart!
Och som han måste ha skrattat åt er! :)

Kramisar!

Choices by Annie sa...

Hi hi hi hi hi jag skrattar så jag gråter ;) Ha ha ha ha jag kan inte sluta ;)
Härligt med barnasinnet kvar, jag har alltid påstått att av våra 8 sinnen så är barnasinnet det allra bästa ;)

Kram
Annie

Helena sa...

Hahahaha :-D Här sitter jag och skrattar så att tårarna rinner! :-) Kram

finurliga fröken sa...

Men du är ju för underbar! Gud va jag skrattar när jag läser. Snacka om att leva här och nu och göra de man känner för. Kram

Den där Victoria sa...

Underbart, jag ler stort och önskar nästan att jag var med ii hallonpallandet 😃.

Kram