Man måste prövas också...

Att jag de senaste åren gjort en resa är ingen hemlighet.
Ställt mig ganska själsligt naken och kapitulerat.
För att jag behövde det, för min egen skull.
Trött på stängda rum och spända käkar.

Det är till och med så att jag oftast är tacksam,
 för det svåra, svarta jag mött i mitt liv, för utan det...
vem vet vem jag varit då.

Hade jag ens älskat samma människor som idag?
Hade jag i min sömn drömt om hyllor som skulle målas?
hade jag älskat min flock som jag gör, om jag inte stått i den skit jag gjort?
Hade jag gråtit över hundar som ingen ville ha?
Hade jag sjungit högt till Janis?
Hade jag haft den humor jag har?

Ingen vet, om jag varit jag eller om jag blivit någon annan,
Om mitt liv tagit en annan väg.
Så därför är jag oftast tacksam, över det svåra och över det goda.
Över livet.
Det är stort, det där livet.
Vidunderligt.

Men ibland behöver man kanske prövas ändå.
Jag suckar och går runt i ljuset som är blått.
Livet bara är så ibland, som en krokig väg.
Den blir aldrig rak hoppas jag.
För då slutar man ju leva på ett sätt.

Men ibland behöver man kanske prövas ändå som sagt.
Som för att se om den nya vägen håller.
Se om meditationen är förankrad.
Om tanken har den kraften jag tror.

Nu vet jag.
Att det fungerar. 
Även när det gör ganska ont i själen.
När någon man har i hjärtat sårar.
Med svidande taggar.

Jag får ödmjukt använda mitt förstånd.
Böja på nacken.
Och se det för vad det är.
(Fast jag först vill skrika, förbanna och trycka till)
Att det är så, att vi inte alltid rår på det svåra.
Varken vårat eget eller andras.
Ibland sker det bara.

Så jag står där i det blå ljuset.
Och tänker:
Jag älskar dig ändå.
För den du kan vara, inte för den du är just nu.
När du skjuter ur dig hårda ord.
Som taggar...
Fast du egentligen inte vill.

Det förändrar inte mig längre.
Det hade det gjort förut.
Det hade fått mig att ifrågasätta mig själv, min förmåga.
Ställa mig frågan:
Kan jag göra något mera?

Men så är det inte längre.
Jag har min egen resa att göra, den som är ämnad för mig,
Och när jag tänker så, ja då vet jag.
Jag har hittat min väg, det som funkar för mig.
Som kanske inte funkar för någon annan.
Men det funkar för mig.
Och då viker jag mig inte, inte för något.

Livet hörrni, så märkligt, så svängande.
En gåva.
Till och med när man får en tillfällig tagg i hjärtat.
Tillfällig för att just en tagg, ja den går att ta bort.
Det är jag helt säker på nu för tiden.

Mjuk dag till er.
Kram Hannis

Ps. Anna.S, men så härligt med Thai Chi!
Kan tänka mig dock att det tar lite kraft med alla rörelser.
Det brukar vara svårt till en början att memorera allt.
Har hört att det ska vara jättebra.
Kramen till dig!



21 kommentarer:

Anonym sa...

Böjer min nacke...tackar dig för just dessa rader
Blir kvar bland dina ord...nickar och känner varmt i hjärtat
Den allra finaste torsdagen till dig 💛

Kram
Louise

HönaPöna sa...

Fina ord att börja dagen med, det där att kunna stå stark även i motgång... att hitta sin väg.
Jag önskar dej en skön dag, torsdag redn, vart tar tiden vägen?
Kram!

Flower of Fame sa...

Så stark du är. Att inte ta åt sig är ibland väldigt svårt. Så bra att du hittat dina vögar. Ha en mjuk dag Kram Pernilla

Therese sa...

Vakreste Hannis! Du er så sterk og jeg har sagt det før og gjentar det nå, reisen din har gjort deg så ekstra fin. Men husk at det er lov å skrike, gråte og si noen stygge ord. Noen ganger trenger man det også før man går videre.

Jeg håper du får tid til litt pyssel og noen gode stunder mer varm drikke og brente lys i dag.

Hannis sa...

Fina Louise!
Tack snälla för din värme!
Stor kram

Choices by Annie sa...

Visste du om att du troligen var född till poet, dina ord är så vackra, så sköra, så ärliga och så starka. Allt på en gång. Det är sannerligen en njutning att läsa.
Tack för din visdom.

Stor kram
Annie

Anna sa...

Tack! För dessa tänkvärda ord. Jag kommer att bära med mig dem idag. /Kram, Anna

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Du är otroligt stark. Och du skriver så vackert, blir lika berörd varje gång.
Kramar/AM

Melody and M.E sa...

Så fint du delar med dig av din erfarenhet och styrka!
Du inspirerar!
Tack fina du!
Kram M.E

Kia sa...

Du skriver så klokt Hannis.
Man ska följa sin väg som känns rätt. Man kan inte vandra den åt andra, de får gå sin egen och ibland löper dom fint parallellt.

Ha en toppen dag!
Kram Kia

annika sa...

Hoppfullt och vackert. Som livet. Som svänger. Allt förändras och man måste få välja sitt eget liv, sin egen väg. Må fint!

Maria - Snickaregården sa...

Starka människa. Du skriver så bra. Du har hittat din väg. Fast även om man ser det för vad det är så gör det ont och man får vara ledsen och arg en stund. Sen tända ljus och brygga ett gott kaffe och pärla lite och känna att man har det bra här i sitt egna lilla hörn i världen.
Kramar Maria

Jennica... sa...

Fantastiska ord och fantastiska bilder - du fantastiska människa!

Du ger så otroligt mycket av dig själv. Jag tar till mig, jag funderar och jag lär mig och lägger till till mina egna tankar och funderingar.

Tack för att du ger så mycket. Du är så jädrans stark. Du är verkligen en förebild.

KRAM!

Birgitta sa...

Nu blir man sådär otroligt rörd igen av dina ord ...
Du fantastiska människa ...
Hittar inte orden idag,ja du ger verkligen sååå mycket
Kramar om fina du/

Den där Victoria sa...

Tack för att du förgyller cybervärlden med din klokskap och värme.

Kram Victoria

Pia sa...

Vilka ord, vilket inlägg! Du är född till att skriva, du fångar mig med dina ord. Dina känslor lyser genom bokstäverna, och jag kan känna både din sorg och din beslutsamhet.
Önskar dig en fortsatt fin kväll!
Kramar min vän

Villa Freja sa...

Fina ord och nog är det så. Att man måste prövas ibland för att utvecklas och ta sig vidare i livet. Kram.

Här är gudagott att vara ! sa...

Livet har inga raka breda vägar som vi ska vandra. Karta och kompass behöver vi ofta, men det är inte alls säkert vi hittar den rätta vägen trots det.
Blev ofta stannande i en korsning och behövde fundera på mitt vägval-
Nu har jag hittat den, och jag är så glad att du också hittat din.
- Tack för alla vackra ord du lämnar efter dej ♥
Kram / Anneli

anettan sa...

❤️ Du är så duktig på att formulera dig i skrift. ❤️ Kram Anette

HWIT BLOGG sa...

Jag läser dina ord om och om igen...blir ödmjuk för allt du delar med dig av, i med och motgång. Vem sa att livet skulle vara lätt? För vissa ja, för vissa nej...en prövning kan vara ett steg framåt, mot något mycket bättre...
Äh, gillar dig fast vi inte känner varandra så väl! Du är en härlig person med massor av styrka, det räcker!
Kram,
Titti

Nina sa...

Tack, det är det enda jag vill säga. Jag har en djup tagg i hjärtat just nu och dina ord läkte det lite lite.