Jag måste bara skryta lite

Pälsbollen är som ni vet en omplaceringshund.
Det var inte en lätt resa i början.
Hans rädsla för det mesta i omvärlden var stor.
Vi har tränat enormt mycket.
Och idag har vi det bra, förutom skotträdsla.

Han tar för sig på ett mjukt sätt.
Han är med mig, på tåg, bussar, på middagar och fikastunder med vänner.
Och han är alltid med när flocken träffas förstås.
För dom flesta i min omgivning så är han självklar när jag ska komma.
Bara det i sig är en ynnest när man har hund.
Att människor tänker på min hund när dom planerar en träff.

Och nu under julen så har jag sett att han skaffat sig en roll.
Han är numera en beskyddare.
Av barnen i familjen.
Han är där barnen är.

Han vill sova där Myran( bebisen) är.
Han har vandrat på nätterna mellan sovrummet där hon och hennes 
mamma har sovit och vardagsrummet där vi andra har sovit.
Han kollar så att hon är med och markerar oro när hon skriker.


På julafton så rörde han sig bland min brors barn med självklarhet.
Deras händer som smekte han över pälsen.
Eller deras armar runt hans hals.
Han står där och ser till att det är bra.
Full av tålamod.

Igår var han med på ett nytt ställe.
När jag tatuerade mig,
Med nya människor och han bara var där.
Och njöt förstås av alla klappar.
I lugn och ro.
Sen vidare på middag hos en av pärlorna.
Han låg i sängen, vi satt i köket.

Så jag måste bara skryta lite.
Över pälsbollen.
Som jag inte skulle ha, för jag skulle aldrig mera
ge mig på en omplaceringshund, Det blir för jobbigt.
Men som jag förstås blev kär i när jag träffade.
Tack vare en av pärlorna.
Och nu, nu är han självklar.
Modig, nyfiken och beskyddande.
Sen är han förstås lite divig också.
Men även en pälsboll måste få ha lite brister.

Så skrattar jag lite åt era kommentarer.
Så skönt att inte vara ensam om förvirringen!
Skön söndag till er// Kram Hannis


20 kommentarer:

Melody and M.E sa...

Nog är hunden människans bästa vän. Precis så där vaktar våra hundar barnen. När de legat i vagnen och sovit har de inte vikit en tum från sin vaktpost.
På natten är det vid deras sida de sover.
Grattis till hur du lyckats med din pälsboll!
Kram M.E

Flower of Fame sa...

Så underbart att Pälsbollen har så fina sidor.härliga bilder. Jag har provat medicinen på vår lilla Tippen emot raketerna. Hon blev väldigt mycket lugnare. Så nu vet jag att de kan nog hjälpa lite.hon blev iallafall inte speedad av dem. Som det stod kunde vara i vissa fall. Känns skönt. Även om det känns tufft att medicinera henne. Ha en mjuk dag Kram Pernilla

Mamma C sa...

Det är härligt när hundar är på detta viset. Dotterns Jack Russel, lille Orvar är en sådan hund. Han har stenkoll på deras Axel och dom är riktiga bästisar. Våra egna hundar har också varit mån om våra barn när dom var små. Så sträck på dig och var megastolt för din jycke.
Kram Mamma C

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Det syns i hans ögon att han är den hund du beskriver, hela han lyser godmodighet. Vilken fin kompis du fått i honom.
Kramar/AM

Livskrafter sa...

Ja dessa underbara pälsbollar. Så extra fantastiskt när någon som din får ett nytt liv och hittar kärlek och omtanke och får en ny chans. Som en saga i sagan. Sedan är han otroligt vacker också förstås
God fortsättning önskar jag dig Hannis
kramar
Emma

Här är gudagott att vara ! sa...

Vilken lycka för den underbart vackra fyrbenta pälsbollen att få ett hem hos dej. - Ni båda drog den högsta vinsten och att det säkert var förutbestämt är jag övertygad om.
Varma kramar till er båda / Anneli

Fru Eriksson sa...

Såå vacker Pälsboll & duktig :)
/Nospuss & Kram

annika sa...

Jag är ingen hundmänniska men dina bilder beskriver så mycket närhet. Härligt!

Jennica... sa...

Han är ju så himla fin, Pälsbollen! Förutom att han är galet söt, så ser han så väldigt snäll ut. Han har så snälla ögon! Kan mycket väl tänka mig att han är barnens beskyddare! Ingen dålig titel det!
Barnens Beskyddare!

Kram Jennica

Suz sa...

Fina pälsbollen, det är väl klart att du ska få skryta lite:) Ni har ju båda gjort ett jättejobb och så mysigt att det går fint och att han inte är rädd längre. Och härliga människor runt dig som planerar med hund, det är jätteviktigt och inte alltid självklart för alla. Men de är ju våra familjemedlemmar när vi har ynnesten att få ha dem.

Ha det gott!
Kram
Suz

Pia sa...

Goe pälsbollen <3 Så fina bilder på honom! Omplaceringshundar är inte det enklaste så jag tycker verkligen att du har all rätt att skryta.
Vad härligt att du har sådana människor runt dig som planerar för honom också, det är inte alla som gör det.

Önskar dig en fortsatt mysig kväll!
Kramen

Birgitta sa...

Haha ha !!!
Mitt inlägg kom lite fel ,,
Men är lite vimsig ,,, tror jag *ler*
Kram

Jennica... sa...

Hej igen,
Vet du, katten har sprungit bort! Vi hade egentligen tänkt låna henne under nyårsveckan. Vi blev väldigt besvikna, men det kommer kanske fler möjligheter.
Kramis!

LÁrt de Vivre sa...

Han verkar så otroligt underbart go, precis som du!!! Det är därför ni passar så bra ihop. Ha en fin fortsättning på de sista dagarna på detta året
Kram Kajsa

HWIT BLOGG sa...

Åhhh din härliga pälsboll, ja en fin och härlig historia du berättar! Han trivs med dig, den saken är klar...
Önskar dig en skön kväll!
Kram Titti

Kia sa...

Gulligt! Känner igen beskyddandet, så har tidigare hundar också gjort.

Ang yogan så tror jag att det är något jag kommer fortsätta med. Två gånger har vi gått även mannen. Kanske provar yogabee på nätet hemma.

Ha en bra vecka!
Kram Kia

Bakom dörr nr. 11 sa...

Så fin han är din pälsboll :)
Skönt att allt fungerar.
Kram Pia

Pemsplatser sa...

Han är fin han, pälsbollen! Så skönt att han kommer till ro sådär:) Kram till dig /Emma

majamyra | It´s all about the details sa...

Vilken fin hund han är!

Ida Här och nu sa...

Min lilla snutta är också en omplacering. Tror att jag är hem nr 4 för henne. Men absolut de sista. När jag hämtade henne för två år sen hade hon varit instängd i ett halvår. Hon gick inte ihop med dom andra hundarna och hon var tystaste av dom så hon var den som blev instängd. Hon fann sig direkt hon mig. Redan i bilen påväg hem kröp hon upp i mitt knä och somnade. Kanske kände hon att hon var hemma. Hon blev direkt en självklar del i vårt liv och är den snällaste hund jag någonsin träffat. Så snäll och tålmodig. Är alltid nära mig och har sånt tålamod med barnen. Hon älskar alla och delar lyckligt ut pussar till alla. Kram