När man lämnar en helg

När jag vaknar på söndagmorgon i Stockholm så går jag ut med pälsbollen.
Vi kikar runt och hittar en promenadväg där han kan vara lös.
Kommer in och det är fortfarande tyst.
Sätter på kaffe, ligger i sängen och surplar i mig ur en jättemugg
Läser en bok..
Och njuter av att veta att två rum bort ligger dom och sover.
Dom där som hör till min flock.
Som jag saknar varje dag.

Det är så mysigt att stå och göra frukost åt dom.
Och vänta in den andra systern.
Att höra jollret, pratet och livet.
 Hon sover så djupt den där lilla myran.
 Samma gör pälsbollen.
 När hon är vaken så är det skratt, gråt, skratt.
Precis som det är med bebisar.
På tåget på vägen hem så tänker jag på det där med vart hemma är.
Där sakerna, lägenheten, jobbet finns eller där människorna man älskar är.
Svaret är enkelt.
Där människorna är förstås.

Det är klart att jag är hemma här också.
En del av familjen finns här med.
Vännerna, jobbet, hundmänniskorna.
Men jag tror ni vet vad jag menar.
Den där saknaden.

Ny vecka, redan.
Och det är veckan som det blir första advent.
Så lite jultänk finns det i huvudet.
Har ni börjat planera för advent?

Kramen Hannis
Ps. Anna,S, 
Visst hoppas vi på att våra fyrbenta får vara kvar länge.
det är fint att dom där lojala rackarna=))
Hur gör du inför advent?
Fixar du julpyntet eller tar det som det kommer?
Kramen


15 kommentarer:

Flower of Fame sa...

Så härlig bild på Myran. Pälsbollen ser också ut att trivas. Visst känns det emellanåt som man längtar ihjäl sig till tid med familjen. Fast jag försöker hitta guldkornen i vardagen. Annars tar dagarna slut för fort. Ha en fin dag Kram Pernilla

HönaPöna sa...

Förstår hur du menar... vi har ju också våra kära en bit bort, inte så långt, men vi träffas inte längre dagligen som vi gjorde innan vår flytt. Igår hade vi besök av några av dem, lycka...!
Här är adventssakerna framme nu, fast jag har såklart lite pyssel på gång, och växter måste inhandlas. Hyacinter och sånt viktigt!
Ha en fin dag!

Mamma C sa...

Vilken fin helg du haft och förstår hur du menar precis. Även om inte våra bor alldeles för långt bort. Här har inget mera gjords inför advent och jul. Mer en att städat skåpen som du vet.
Kram Mamma C

Melody and M.E sa...

Jag har funderat en hel del senaste året över "hemma-frågan"! Tänker att det var lättare förr när man bodde på ett ställe hela livet och barn och barnbarn bodde runt om, oftast i samma stad eller by.
Jag känner mig hemma i ett annat klimat än det Sverige erbjuder just nu, men jag har ju mina kära barn och barnbarn i det här landet och där de finns där är jag ju mest hemma.
Kram M.E

Nyanser av vitt sa...

Att vara bland människor man tycker om och få bli "tyckt om" tillbaka är underbart Hannis. Så vacker text som vanligt. Du borde skriva på heltid. Du är så otroligt duktig på det.
Ha en fin måndag. Blås inte bort.
Kram Agneta

Fru Eriksson sa...

Underbart & så ljuvliga Foto :)
/Kram

Pemsplatser sa...

Myran är så söt så man dör! Jag saknar också min familj hela tiden såklart. Extra mycket när systeryster fått en liten knodd... Kram och en fin start på veckan! /Emma

Pia sa...

Where ever I lay my hat thats my home ;) Förstår dig precis, ett hem är många olika saker, många olika sammansättningar. Att ha de sina nära sig är en rikedom.
Önskar dig en härlig vecka!
Kramen

Finurliga Fröken sa...

Så fin lilla myran är! Och pälsbollen. Låter som en perfekt helg. Och nu är de ju som sagt advents vecka. Jag tänkte hämta ner julsakerna i veckan och prinsen och jag ska baka mjuk pepparkaka. Kram och trevlig vecka.

wintwig´s sa...

Förstår att det känns hemma där också. Advent har jag inte riktigt kopplat på än. Vill ha den där första mysiga adventskänslan på söndagsmorgonen. /Kram, Anna

Anna S sa...

Så härligt att du fått ha go´ tid med de dina i Stockholm! Det är så viktigt att få träffa de man tycker om, och hör ihop med. Härligt med Myran som är så nära er också. Hon har det bra med er, som det ska vara.

Jag svarade i förra inlägget, om det grå. Men det verkar som mitt svar inte kom med. Har ny mobil så har inte lärt mig den riktigt än.

Jag gillar grått, förut hade jag grått i min lya. En ljusare nyans av ljusgrått i rummet och lite mörkare i hallen. Sedan blev allt vitt. Och nu funderar jag på, om när ork och vilja finns att måla väggarna med någon kalkfärg. Har helt kala väggar, inpå murbruket. Så det skulle nog passa med antingen nån vit nyans , eller lite åt det grå hållet.

Ja, tänk att det snart är Advent! Jag brukar inte ha framme så mycket pynt alls. Det blir en 3D adventsstjärna den första Advent (som får vara uppe tills Nyår, sen åker den ner) och lite fler ljusstakar, Eventuellt en som är formade som en stjärna, och kanske kanske någon ljusslinga. (Måste bara hitta den i källaren isåfall) . Inga röda eller starka färger vill jag ha hemma. Det passar med lite silver och kanske guld.

Runt november-december är det många årsdagar för mig, som känns jobbiga. Så jag är lite nere eller ledsen denna perioden. Försöker ta det för vad det är och tänka att det inte är förbjudet eller konstigt att jag sörjer. Försöker ta hand om mig i det som är.

Fina bilder på Myran och på den djupt sovande Pällsbollen! Barn och djur kan ofta den där konsten att helt koppla av och sova. :-)

Stor kram till dig

Suz sa...

Hemma är där familjen eller flocken är! Men hemma är så där jag är inbonad, där jag kan göra som jag vill och känner för. Men det kan nog vara lite olika för oss alla.

Mysig helg du haft. En helg som gick alldeles för fort, de tenderar att göra det!

Adventspyssel i tankarna, men bara där än så länge. Går väl all-in på mitt sätt, d v s inte för mycket och mest lite ljus än så länge. Sedan får något mer komma fram till Lucia. Att njuta av fram till nyår eller möjligen trettonhelgen, sen kan det packas ner igen och så väntar vi på ljuset, det härliga ljuset som dyker upp i januari:)

Ha en fin vecka!
Kram
Suz

Villa Freja sa...

En mysig helg. Klart hemma är där familjen och vännerna är. Så viktigt. Allt annat kan kvitta. Så är det ju :) Kram.

anettan sa...

Naw vilken goding så gott. Kram Anette

Jennica... sa...

Men alltså. Hon är ju så himla go! Det där leendet....underbart! :)

Kram Jenncia