Tacksamhet

När jag kastar mig i vattnet med mina systrar så knockas jag av den.
Känslan av tacksamhet.
Jag tittar upp mot stugan på berget och ser min vackra mamma stå där uppe.
Hör mina svågrar som gör sig redo för att kolla en fotbollsmatch.
Ser pälsbollen som sitter på trappan utanför ett av husen vi renoverar 
och kikar ut över det som han nu ser som hans revir.
Jag tänker på min bror och svägerska som är på äventyr med barnen.
Dom är inte här fysiskt men med ändå.
Och är helt och hållet fylld av tacksamhet.

Att få vara här med flocken är en ynnest.
Arbetet på dagarna och sena kvällar.
Varvat med samtalen till solen som går ner sent över sjön.
Skratten, baden och mjukheten som är hos oss.


Jag vilar i att jag har landat.
Efter en tid som har varit tung för oss alla på olika sätt 
så är vi mitt i livet, med allt vad det innebär. 

"Man får inte mer än man klarar av"
Många gånger har jag tvivlat på det uttrycket.
Känt att det hänt för mycket på en gång.
Att förlusterna har varit för stora och för många.
Sjukdomar, död och oro som varit ständigt närvarande.
Men jag har ändå hållit fast vid det.
Att man får inte mer än man klarar av.
Och här är jag nu.

I solen, slipandes på ett hus i bikini.
Tvättar håret i sjön, ser ut över bergen.
Hör ljuden från flocken.
Och känner tacksamheten.
Över livet med allt det har att erbjuda.
I det enkla, det lilla som blir det stora.
Jag behöver inte mera än det.

Och ni då, med eller utan blogg som lämnar så fina spår här.
Jag har sannerligen de finaste besökarna som finns.
Sitter i morgonsolen och läser era kommentarer.
Och fylls av ännu mera värme.
Som kommer från era peppande, givande kommentarer.
Mjukhet till er, massor av mjukhet.

Kram Hannis
Ps. Anna.S, jag hoppas att du är ok.
Att du har bra dagar där du får andas i lugn och ro.
Stor kram

Ps 2, Anso, tack, stort tack.
Jag blev så glad över dina rader!!
Kram till dig också





16 kommentarer:

Flower of Fame sa...

Så vackra bilder. Ser verkligen rogivande ut. Uttrycket manår bara vad man klarar. Håller med att det inte alltid känns så. Härligt med ledighet. Ha en härlig dag Kram Pernilla

Den där Victoria sa...

Underbara bilder och det stämmer nog att man får bara vad man klarar av, tänk vad mycket ändå, som vi klarar av här i livet och vad vi formas och växer som människor av våra erfarenheter.

Kram Victoria

HönaPöna sa...

Låter som att du har underbara dagar!
Och det är viktigt att drabbas av den då och då, tacksamheten.
Jag gjorde det igår när jag låg på stranden och lyssnade på mina som byggde sandslott en bit bort. Fint det!
Ha en underbar dag, kram...

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Ni är en underbart fin familj, det är lycka det Hannis. Vilken sommar du får, den kommer du bära mig dig i tanken länge.
Kramar/AM

franmyllan sa...

Nu fick jag en sådan där varm och fluffig känsla i magen, tack fina!
Stor sommarkram Sara

VisaLiza sa...

Vackra bilder och än finare ord. Tänker ofta på det där uttrycket om att en inte får tyngre bördor än vad en kan bära. Har känt i år att tyngden varit mer än jag klarar av och insåg till slut att jag behövde mental styrketräning. Vad är alternativet till att inte orka? På något sätt hjälpte den insikten till att göra mig starkare och kunna fortsätta. Sen vad gäller bloggvännerna. Förstod inte innan hur viktiga ni alla skulle bli. Tänk så många underbara människor som en inte alls känt till utan bloggandet. Kramar Liza

Therese sa...

Vakkert, på alle måter. Bildene gir også meg en deilig ro. Du beskriver det så vakkert både i ord og bilder.

Jeg har mange stempler med visdomsord som jeg brukte da jeg lagde kort. Jeg syns de var så fine, men da jeg ble syk mistet de noe av sin verdi for man kan ikke alltid velge eller få til det man vil bare man vil nok. En stund trøstet jeg meg selv slik du gjør - at man ikke får mer enn man klarer. Nå tror jeg det er feil også, iallefall for meg. Jeg tror vi lærer oss å tåle vekten av det vi får, og det bør vi være litt stolte av syns jeg.

Håper dagen din i dag blir like fin!

Jennica... sa...

Det låter helt ljuvligt! Lite som en dröm.... Och bilderna är lite drömlika de med. Njut vännen min! Det är du sannerligen värd.
Stora KRAMAR!

Nyanser av vitt sa...

Så vackert Hannis, både bilder och text. Det får mig att känna större tacksamhet för vad jag har också. Man måste stanna upp ibland och tänka efter. Tack för din fina blogg med vackra och tänkvärda texter och så mycket fina bilder.
Sköt om dig
Varm kram
Agneta

LÁrt de Vivre sa...

Vilken sinnesro...samtidigt så mycket kärlek

kram Kajsa

Mamma C sa...

Så skönt det låter och så underbart det ser ut.
Kram Mamma C

Pemsplatser sa...

Underbara bilder. och ja, visst är det alldeles underbart att få vara med sina nära och kära. Jag åker ner till mina imorgon, i två veckor ska jag få mysa med dom, det är lycka det:) Kram

Hemma på Sjuan sa...

Åh så vackra bilder! Och så fint du skriver! Hoppas du får en fortsatt fin semester, kram Suss

Maria - Snickaregården sa...

De orden följer mig med. Får inte mer än vad jag klarar av och tacksamheten för det lilla runt mig.
Älskar ditt ljus i dina bilder. De blir magiska.
Kramar Maria

Anna S sa...

Hej Hannis, så härligt att bara vara, jobba i stugan och umgås med de som är dig nära, med andra i tankarna som är på annat håll.! Det låter som en väldigt bra balans, med mjukhet och brysigomvarandra :-) Jag blir glad för att du får uppleva det.

Jag tror också att vi inte får mer än vi klarar av. Ett tag när jag mådde sämre än nu så tvivlade jag på det, men höll det i minnet. Att jag ska kämpa, en fot framför den andra.. hitta små glimtar av guldkorn som gör att det blir uthärdligt. Så att man klarar sig.
Nu har jag kommit långt och kan vara någorlunda i nuet, vissa stunder. Jag tar aldrig någonsin något för givet. Livet kan ju ändras abrupt.

Just nu är jag tacksam över kattskrutten som ligger utsträckt på sängen i värmen. Det är viktigt att kunna klappa sig själv på axeln. Jag har jättesvårt att göra det, med mig själv. Just det att vara stolt över vad man klarat och den person man är.. jättesvårt!!
Jag är också glad att jag idag får berätta, det är ingen som sätter munkavle på mig nu.

Nyckelskåpet är klart nu och min vän som snart ska flyta till hus på landet vet inte om att jag gjort det till henne.. blir en överraskning.

Stor kram och hoppas att du får det fortsatt fint och mjukt vid stugan eller hemma. Kramen!

Anonym sa...

Oj, dina rader blev en riktig knockout i själen! Så vackert skrivet, så mycket kärlek och tacksamhet! Vilken värme!/Kram från en okänd/Eva i Skåne